Uppgift 10.1/Cyberhot

Jag läste veckans artikel om cyberhot, Emerging Cyber Threats Report for 2009 och jag tyckte den var riktigt intressant. Den innehöll den fem största hoten och utmaningarna inom informationssäkerhet under 2009. Nu skulle vi inte diskutera själva artikel utan skriva om sådant som vi själva ser som cyberhot. Men artikeln och mina egna åsikter passar faktiskt ganska bra ihop.
Det som jag ser som ett hot är att man omedvetet kan installera malware genom att klicka på länkar och meddelanden som kommer fråm människor man känner, t.ex. via Facebook. Jag brukar vara ganska försiktig med vad jag klickar på men det är lite sneaky när det ser ut att komma från kompisar. Jag läser i artikeln att de ytterligare kommer att göra attackerna mera lokala och personliga. Snart kan man inte lita på något, eller?
Som så många andra funderar jag också på frågor som handlar om hur man ska kunna hålla saker privata på nätet, t.ex. kreditkortsinformation, bankkoder o.s.v. Är mina lösenord säkra? Nej, knappast. Det var inte länge sen jag fick meddelande från Spotify att de hade haft problem med säkerheten och att mitt lösenord och all information som jag hade lagrad där eventuellt har hamnat i fel händer. Vi blev uppmanade att byta lösenord till Spotify och andra tjänster där vi använder samma lösenord. Jag vet inte vad någon skulle göra med informationen som fanns där, men det gjorde mig i alla fall påmind om att det kan hända vad som helst.

Second Life

Jag har just läst Kim Holmbergs artikel Second Life, bibliotekariens andra liv. Det är intressant att se att Åbo Akademi har varit först i Finland med undervisning i SL och jag tycker själv att det ska bli mycket intressant att delta i föreläsningen som vi har nästa vecka. Jag tror, som det också nämns i artikeln, att det kan vara enklare att delta i diskussioner och ställa frågor i SL. Och eftersom jag bor på Åland, uppskattar jag definitivt att jag inte är tvungen att sitta 2x6 timmar på färja för att delta i en föreläsning, utan kan göra det hemifrån!
Artikeln tar också upp bibliotekens roll i SL. Jag har funderat en del på om jag tycker att bibliotek skulle kunna ha någon nytta av att finnas i virtuella världar, men jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Däremot kan jag förstå tanken att det fungerar som "en plats där man kan träffa och lära sig av andra bibliotekarier från hela världen", d.v.s. att SL fungerar mera som en plats för personalutveckling än för betjäning av kunder. Överlag tror jag att SL kan ha fler fördelar för just undervisning än det har som en plats för biblioteken. Det skulle vara intressant att veta om 80% av de aktiva internetanvändarna faktiskt är med i en virtuell värld redan år 2011! Det är ganska snart...

Bibliotek 2.0

Veckans artikel heter Library 2.0: Service for the next-generation library och är skriven av Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk. Jag har läst texter av Casey & Savastinuk tidigare och tycker att de har intressanta idéer. De menar att "[t]he heart of Library 2.0 is user-centered change" och förespråkar konstant och ändamålsenlig förändring.
När man inför olika bibliotek 2.0-tjänster ska man försöka rikta sig både till nya användare och de man redan har. Det är lätt att fortsätta att göra saker på samma sätt som man alltid har gjort, men författarna tycker att det är viktigt att biblioteken förändras enligt användarnas behov.
Inom bibliotek 2.0 är det viktigt att kunderna får vara med och bygga upp biblioteksservicen. Man ska se kunden som en medarbetare, "customer as collaborator".
De framför också att man inte ska förnya och förändra bara för sakens skull. Och det tycker jag är viktigt. Det är ingen mening att lägga ner energi på sådan service som kunderna inte vill ha. Varje bibliotek ska börja med det som känns rätt för just det biblioteket: det som fungerar och känns rätt. Det är händer lätt att man påbörjar en massa projekt som sedan rinner ut i sanden. Det är därför viktigt att ständigt evaluera och uppdatera serviceformerna och det tycker jag verkar vara det viktigaste som författarna försöker förmedla i den här artikeln.

Artikel om Facebook

Veckans artikel Case Study 5: Libraries and Facebook (Jane Secker, 2008) strävar efter att undersöka Facebooks värde som ett professionellt networking-verktyg för bibliotekarier, att utforska tillgången på biblioteksrelaterade applikationer i Facebook och ge förslag på hur biblioteken skulle kunna använda Facebook.
Artikeln presenterar studien ochden litteratur som använts. Här får man läsa om varför olika personer använder eller inte använder Facebook, och hur det användas olika av olika personer.
Man presenterar också olika biblioteksrelaterade Facebook-grupper och sidor (pages).

I artikeln nämns att man inte undersökt Facebook Pages (introducerat år 2007) närmare, men att den här funktionen verkar vara mera användbar för bibliotek och andra organisationer. Den uppfattningen har jag också, via pages kan man bygga upp en profil för sitt bibliotek och de som väljer att bli "a fan of" får automatiskt meddelande när det händer något på sidan, t.ex. när en ny händelse sätts in. Om man vill använda Facebook för att informera låntagaren om olika händelser på biblioteket borde detta alltså fungera bra.

I artikeln presenteras också olika applikationer som man kan använda sig av. Av de som nämns är jag bara bekant med Books iRead, som nu heter Books weRead. Den applikationen använder jag på mitt Facebook-konto för att skiva in vilka böcker jag läser. Jag är dock tveksam till hur stor nytta biblioteken faktiskt har av dessa applikationer.

I slutet av artikeln ger man rekommendationer för hur man ska använda Facebook som bibliotekarie, men jag vet nu inte om det här ger någon ny information till mig som jag skulle kunna använda som bibliotekarie. Det handlar ju inte om hur en bibliotekarie kan använda Facebook utan jag skulle mera kalla det allmän information: om hur man ställer in sin profil, hur mycket man ska skriva om sig själv och vem man ska acceptera som "sin vän". Det här känns som mycket självklar information för mig, men jag har ju också använt Facebook dagligen under en längre tid. Jag tycker inte att det alls ger information om hur man kan använda Facebook på ett bibliotek, vilket skulle ha varit intressant.

Artikeln slutar med att uppmana oss om att inte spendera för mycket tid på Facebook. Öh, ok, tack för tipset?!

Tagging, Folksonomy & Co

Veckans artikel behandlar tagging och folksonomier: Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of manual Indexing? av Jakob Voss (2007). Artikeln beskriver tagging och hur det fungerar, d.v.s. att det handlar om hur vanligt folk nu själva indexerar på nätet. Fenomenet har blivit allt mer populärt och antalet webbsidor som stöder tagging har ökat snabbt sedan 2004. Exempel på sådana hemsidor är delicious, reddit, digg, flickr och olika bloggsidor.
Artikeln innehåller ett långt avsnitt med referenser till olika studier och arbeten som har gjorts om ämnet, vilket i och för sig kan vara intressant och nyttigt, men det är skrivet på ett sätt som åtminstone jag tycker känns lite oöverskådligt.
Voss fortsätter med att förklara indexeringsprocessens two steg: konceptanalys och översättning (fritt översatt). Han behandlar också problem som uppstår när man inte använder en kontrollerad vokabulär, t.ex. synonymer, homonymer etc.
Voss anser att gemensam tagging på nätet har bidragit till ett ökat intresse för manuell indexering. De webbsidor som tillåter tagging får många traditionella system att verka omoderna Han menar ändå inte att taggingen kommer att ersätta den traditionella indexeringen, men att den kan bidra till förbättring och innovation inom indexeringen.

Jag tycker inte att artikeln gav mig någonting nytt om ämnet direkt. Jag har läst en del artiklar om ämnet inför vårt grupparbete och har märkt att grundinformationen och idéerna verkar vara de samma i många av artklarna.

Biblioteksbloggar

Efter att ha läst Darlene Fichters artikel Why and How to Use Blogs to Promote Your Library's Services från 2003, kan jag, som många andra på kursen, konstatera att den känns lite föråldrad. Bloggar är inte längre något nytt fenomen och mycket av det som står i början av artikeln är sådant som känns självklart för mig.
I stället för att titta på länkarna till biblioteksbloggar som nämns i artikel sökte jag fram det lokala bibliotekets blogg för att se hur man gör här. Bloggar kan användas för många olika ändamål, men som Fichter också påpekar, tycker jag att det är viktigt att bloggen är välskriven och inspirerande. I sin artikel vill Fichter föra fram att bloggar är ett enkelt och billigt (ofta gratis) sätt för biblioteket att marknadsföra sig. Och det stämmer ju i och för sig men sedan gäller det att lyckas engagera kunderna också. Så, även om Mariehamns stadsbibliotek har en riktigt trevlig och intressant blogg tycker jag att det inte verkar vara så många kommentarer från utomstående (d.v.s. människor som inte tillhör inte personalen). Jag tror att det kan vara svårare att få läsare till sin blogg än att skapa själva bloggen. Här gäller det att vara kreativ.